Fästingskolan

Fästingen – Finns nästan överallt.

Fästingar är parasiter och är släkt med kvalster och spindeldjur. De finns spridda över stora delar av världen, men är mest förekommande i varma fuktiga klimat. Det finns ungefär 700 fästingarter, och de delas huvudsakligen upp i två familjer, hårda och mjuka fästingar. Det finns även en tredje familj, men den består bara av en enda fästing, Nuttalliella namaqua, och finns i bland annat Syd Afrika.

Hårda fästningar har en hård sköld som skyddar dem. Det går exempelvis knappt att döda en fästing med foten, om man inte har skor och trampar mot hårt underlag. Undantaget är om fästingen druckit sig full. Då är den lätt att trampa sönder. Hårda fästingar har vidare ett synligt capitulum, dvs det hårda organ fästingen penetrerar hudbarriären med för att suga blod. Mjuka fästingar har ingen hård sköld, och deras munorgan ligger dolt under den mjuka skölden. En annan skillnad mellan mjuka och hårda fästingar är att den mjuka fästingen dricker snabbt jämfört med hårda fästingar. Det kan gå på några minuter i vissa fall. De sitter alltså kortare tid och kan smitta fortare.

Hård och mjuk fästing

Ref: How ticks work.

Fästingar livnär sig på blod och kan överföra farliga och skadliga sjukdomar till både människor och djur. Eftersom fästingen överför sjukdomar utan att själ bli smittad kallas de “Vektor”, och sjukdomarna benämns ofta “vektorburen sjukdom”. De flesta fästingar biter inte människor, men tillräckligt många gör det för att det skall finnas anledning att vara påläst när man exempelvis reser.

Fästingar i Sverige

Den fästing som är vanligast i Sverige heter på latin ixodes ricinus, och är den vi i folkmun kallar “vanlig fästing”. Isodes är familjenamnet på hård fästing. Den vanliga svenska fästingen är alltså hård. De trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser och förekommer ofta i lövskogar, blandskogar och kan även finnas i trädgårdar. Idag är det bara Norrlands inland och över trädgränsen som fästingar ännu ej finns. Vår vanliga fästing lever 2-3 år och utvecklas från en tiondels millimeter som larv till 3-4 mm som vuxen.

En vanliga svenska fästingen sitter normalt på grässtrån och på undersidan av blad. Där väntar de med utsträckta små gripklor på att en “värd” skall komma förbi som de kan gripa tag i. Larverna sitter långt ned i vegetationen mot marken. Vuxna fästingar sitter ofta högt upp på höga grässtrån. Nymfer och vuxna fästingar är normalt utspridda då de redan vandrat med värddjur. Larverna, som är nykläckta, kan däremot finnas koncentrerade på ett väldigt litet område. Har man riktig otur kan man således få mycket stora mängder fästinglarver på samma gång. I tidningar kan man läsa om detta årligen.

Svenska fästingar bär på upp till 17 kända sjukdomar de kan föra vidare. Exempel är köttallergi, borrelia, anaplasma och TBE. TBE är ett virus det går att vaccinera sig mot. De flesta sjukdomar en fästing bär på kan man inte vaccinera sig mot.

Fästingar utvecklas i tre stadier

Fästingen utvecklas i tre olika stadier. I det första stadiet kallas fästingen för larv, därefter nymf och i det sista stadiet vuxen fästing. För att utvecklas behöver fästingen stora mängder protein, vilket den får genom att suga blod. Fästingen dricker alltså blod i samtliga tre stadier. I utvecklingsstadiet från larv till nymf får fästingen det fjärde benparet. I utvecklingen från nymf till vuxen blir det hane eller hona av fästingen.

Fästingbett

Fästingar är utrustade med specialiserade sinnesorgan som reagerar på temperatur, lukt och rörelse, vilket ger dem möjlighet att exakt lokalisera ett djur eller en människa att suga blod från.

Fästingar kan bita sig fast var som helst på kroppen, men väljer oftast platser där huden är känslig och kroppstemperaturen något högre (huvud, öron, armhålor, ljumskar, händer och ben).

Vid fästingbett förs en hudgenomträngande suganordning, capitulum, ner i huden. Efter att ha penetrerat hudbarriären för fästingen in sekret i såret, som dels verkar bedövande, dels underlättar blodtillförseln men som också hjälper dem sitta fast. Fästingar suger blod i två faser: en långsam och en aggressiv fas. Största risken för överföring av patogena (smittsama) mikroorganismer sker i den aggressiva fasen. Fästingen gör sig då av med överflodig vätska genom att avge denna i såret hos värddjuret. Man säger att fästingen kräks. De vätskor fästingen kräks över kan innehålla olika allergener, protozoer, bakterier och virus vilka kan ge sjukdom. Samma kräkreflex aktiveras om fästingen provoceras i samband med att den plockas bort, oberoende av vilken fästingbortplockare som används. Det är mot den bakgrunden olika publikationer rekommenderar att fästingar som bitit sig fast skall frysas ihäll innan de plockas bort.

Alla metoder som får fästingen att backa ur såret skall undvikas

Oljor, lacknafta, svavel, snurrande av bomullstopps eller andra metoder som får fästingen att själv släppa taget skall undvikas. När fästingen frigör sig från huden måste den först överföra ämen som lösgör fästingen från ett vad biologerna kallar ett “organsiskt cement” som ligger under huden. Fästingen måste alltså salivera/kräkas innan den lossnar. Detta är bakgrunden till uppmaningarna att aldrig provocera fästingen att självmant backa ur såret.

Undvik att bli biten fästingar

Bästa sättet att undvika fästingburen sjukdom är att undvika att bli biten. Detta är nästan omöjligt om man befinner sig i områden med mycket fästingar, men med kunskap kan man reducera risken för fästingbett:

Klä dig så heltäckande som möjligt. Långbyxor, långärmad tröja som är instucken i byxorna och strumporna uppdragna ovanpå byxbenen. Bär ljusa kläder, så ser du enklare om en fästing kryper på dig.

När du kommer hem, sök igenom kläder och hud efter fästingar. Använda en klädrulle och dra över hud som är svår att se, samt över kläderna. Fästingar som kryper runt brukar då fastna på rullen.

Lägg kläderna i torktumlaren. Fästingar klarar inte av torka, så torktumling dödar normalt fästingarna.

Hemma kan du hålla gräsmattan kortklippt och trädgården så solig som möjligt (inte för mycket buskar som ger skugga) så vantrivs fästingarna.

Om man drar ett vitt tygstycke, typ ett lakan, över gräsmattan i samband med dagg så fastnar ofta fästingen på det vita tyget. Detta är ett enkelt sätt att konstatera om man har fästingar på tomten eller ej. Har du rådjur eller harar på tomten så har du troligen också fästingar. Staket hjälper till att minska problemet.

Använd medel som gör att fästingar inte trivs på kroppen. De finns i de flesta affärer. Vilket medel som är bäst är inte fullt ut studerat. Alla har en produkt som heter No Bite som skall fungera.

Vad gör man om man blir fästingbiten?

  • Döda fästingen genom snabb trorrfrysning med Antick, och ta därefter bort den. Ju längre fästingen sitter kvar desto större är risken för smitta.
  • Kläm aldrig på fästingen och undvik alla former av infettning eller försök att få fästingen att självmant släppa taget med olika kemikalier. Dessa tillvägagångssätt kan trigga en kräkreflex hos fästingen, vilket då gör att bakterier överförs från fästingens mag/tarm system in i såret.
  • Desinficera såret där fästingen satt och även pincetten. Tvätta händerna noga med tvål och vatten.
  • Efter ett fästingbett – Vid uppkomst av svullnader, rodnader, skivformiga utslag samt vid lättare influensaliknande symptom som feber eller huvudvärk, kontakta din läkare. Detta kan tyda på en infektion orsakad av fästingen.

Sant och falskt om fästingar och fästingburen sjukdom

Fästingar kan bära på flera smittor samtidigt – Sant
Enligt en rapport om fästingar bär fästingar i Sverige på 17 olika patogener (smittämnen) som kan ge sjukdomar. Fästingar kan bära på flera av dessa smittämnen samtidigt.

Köttallergi sprids av fästingar – Sant
200 svenskar har diagnostiserad köttallergi, men troligen finns ett stort mörkertal. På de senaste 6 åren har antalet fall 10-dubblats. I Australien och USA är köttallergi vanligt förekommande.

I Sverige får 5 000 till 10 000 människor om året borrelia – Falskt
Sverige är ett av de länder som fortfarande ej gjort borrelia anmälningspliktigt. När man fått borrelia diagnostiserad på en vårdcentral så anmäls alltså detta inte alltid till Folkhälsoinstitutet. Folkhälsoinstitutet får ungefär 10 000 borrelia anmälningar varje år, men antalet oanmälda fall är mycket stort. Om man jämför Norge med Sverige (i Norge är borrelia anmälningspliktigt) och justerat för population så skulle Sverige ha över 50 000 fall av borrelia. Detta är en mer korrekt siffra som bör användas i avsaknad av epidemiologisk data.

Man kan ta ett “fästingvaccin” – Falskt
För människor finns ett effektivt vaccin mot TBE (hjärninflamation). Det finns inga vaccin för människa mot baktereiesjukdomar såsom borrelia. Att kalla ett TBE vaccin för Fästingvaccin är vilseledande, men förekommer ibland hos väletablerade vårdenheter i Sverige.

Fästingar finns mest i Sverige och Norden – Falskt
I stora delar av Europa har fästingproblemet nått epidemiska proportioner. Problemet är där större än i Sverige. I Australien och Asien är problemet med fästingburna sjukdomar mycket stort och tydliga rekommendationer att alltid snabbfrysa fästingen har funnits i många år. I USA upptäcktes borrelia i staden Lyme i mitten av 1970-talet. Borrelia heter därför på engelska just Lyme disease. Även i Afrika och i tropiska regioner har man problem med fästingar och ffästingburen smitta.