Köttallergi

Köttallergi Borrelia Anaplasma TBE Babesios
Fästingsmittor utomlands Andra smittor i Sverige

Köttallergi

Köttallergi orsakas av fästingar och ökade snabbt under början av 2000-talet. Detta föranledde en publikation 2007 där prof Sheryl van Nunen påvisade sambandet mellan fästingbett och köttallergi, och hur fästingbett kan programmera om vårt immunförsvar så att vi köttallergi. Ungefär samtidigt gjordes liknande publikationer i USA.

Forskning från Karolinska Institutet och Södersjukhuset visar också att köttallergi stammar från fästingar. Under fyra år följdes cirka 50 patienter med allergi mot nöt-, fläsk- och lammkött följts på medicinmottagningen på Södersjukhuset.

Symptom

Kliande nässelutslag (Urtikaria) är det vanligaste symtomet på köttallergi. Svullnad i ansiktet, munhåla/svalg och magproblem är andra reaktioner. Patienter kan också få svåra allergiska reaktioner, anafylaxi, som i värsta fall kan vara livshotande.  Diagnosen försvåras av att symtomen kommer först mellan två till sju timmar efter att patienten har ätit kött och inte nödvändigtvis varje gång patienten har ätit kött. Anledningen till detta är att just köttallergi har en fördröjd effekt. Köttet behöver först gå in i magtarm systemet och metaboliseras. Därefter behöver den kolhydrat som förorsakar allergin komma ut i blodflödet, och då sker den allergiska reaktionen.

Alfagal

Köttallergi är alltså en allergi vi människor kan utveckla mot alfagal, en kolhydrat alla däggdjur har, utom människor och apor.

Alfagal är egentligen en kombination av två kolhydrater, alfa och gal. De två kolhydraterna binder till varandra och bildar alfagal. När en fästing får i sig alfagal från ett däggdjur den druckit blod från så kan alfagalet binda till proteiner fästingen normalt bär i sin bukhåla. Dessa proteiner kan vi få mindre allergiska reaktioner från i form av rodnader där fästingen bitit. Denna sortens små allergiska reaktioner kan kroppen normalt hantera. Men, när alfagal bundit till ett sådant protein händer något. Våra kroppar tror att det är alfagalet den skall skapa en reaktion emot (alfagalet har ju bundit sig vid den protein vi normalt får en reaktion mot), och med det “programmeras vi om” till att bli allergiska mot alfagal. När vi nu äter rött kött (exempelvis nötkött, fläsk, lamm eller vilt) så får vi i oss alfagal i större mängd. Alfagalet metaboliseras i våra magar och går via lymfsystemet ut i blodet. Nu uppstår en allergisk reaktion som kan vara fördröjd flera timmar efter att vi ätit kött. Detta är köttallergi.

 

Hur fästingar plockas påverkar utvecklingen av köttallergi

Troligen byggs köttallergi upp över en tidsperiod som ett resultat av att fästingar plockats bort på ett felaktigt sätt (ref: TIARA). Med “felaktigt” avses i detta att fästingen tillåtits överföra bukhåleinnehåll och saliv när den plockats bort. Läkare och forskare knutna till TIARA* och ASCIA* rekommenderar att fästingar skall dödas genom frysning innan de plockas.

Nyligen har den första kliniska studien någonsin genomförts där man undersökt hur fästingar bäst skall tas bort. Syftet var att undersöka olika tekniker för att minimerar överföring av smittsamt saliv och maginnehåll vid bortplockandet, dvs hur fästingar skall plockas så säkert som möjligt.

I den kliniska studien jämfördes användandet av en traditionell fästingplockare, med att först frysa ihjäl fästingen och sedan plocka bort den. Studien visar att 80% av de i gruppen där fästingen plockades bort traditionellt fick en reaktion. Detta kan jämföras med 10% hos gruppen där fästingen först frusits ihjäl och sedan plockades bort.

Det är alltså sedan många år känt att fästingars saliv och maginnehåll kan orsaka olika allergiska reaktioner, virussmitta och bakteriell smitta. Det är även känt att fästingar överför sitt smittsama saliv och maginnehåll vid bortplockandet. Trots det har inga kliniska studier tidigare gjorts på hur man bäst hanterar risken att smittor överförs vid bortplockandet. Etablerade rekommendationer är baserade på hypoteser, inte på kliniska studier. Denna första kliniska studie kommer således få ett signifikant genomslag då den visar att fästingar först skall frysas, sedan plockas bort.

Studien, som refereras genomfördes på Mona Vale sjukhuset, Australien. En av de som ingick i studien var Dr Andy Ratchford. Publikation beräknas inom ett år, men studien har redan börjat få uppmärksamhet. Dr Andy Ratchford är medlem i TIARA (www.tiara.org.au)

Antick fästingfrysare, 100 doser

Antick fästingfrysare minskar risken för fästingburna sjukdomar. Kan användas för människor och djur. Frys fästingen först. Innehåller 100 doser.