Borrelia

Borrelia

Köttallergi Borrelia Anaplasma TBE Babesios
Fästingsmittor utomlands Andra smittor i Sverige

Borrelia

Borrelia burgdorferi är en bakteriell infektion som sprids av fästingar. Borrelia diagnostiserades första gången i mitten av 1970-talet i staden Lyme på amerikanska östkusten. Det var emellertid inte förrän 1982 som Willy Burgdorfer första gången kunde påvisa att en bakterie var orsaken till sjukdomen, en bakterie som fick namnet borrelia burgdorferi.

Bakterien som orsakar sjukdomen är en spiroket, och är snarlik syfilis spiroketen. Mycket av det vi vet om sjukdomen kommer från 1960-talets syfilisforskning. Mycket är emellertid okänt om bakterien men ny kunskap växer hela tiden fram.

Det är vanligt att borrelia börjar med en rodnad, en liten hudinfektion (erythema migrans). Den röda ringformade hudinfektionen uppträder vid 50-75% av alla fall, men dyker alltså inte upp i 25-50% av fallen. Hudinfektionen behöver inte heller komma där fästingen satt. Den kan uppträda på andra delar av kroppen.

Ett tidigt symptom på infektion som är betydlig vanligare än hudinfektionen är lätta influensaliknande symptom såsom lite feber, huvudvärk, trötthet, ledstelhet eller vad vi ibland kallar “sommarinfluensa”. Om man får lätta influensaliknande symptom 1-3 veckor efter ett fästingbett bör man alltså uppsöka vårdcentral.

Hur vanligt är borrelia?

I Sverige beräknas ca en fjärdedel av fästingarna vara bärare av de bakterier som orsakar borreliainfektion. Årligen rapporteras ungefär 10 000 personer med i Borreliainfektion i Sverige. Siffran är dock mycket underskattad då sjukdomen ej är anmälningspliktig i Sverige. Det verkliga antalet uppskattas istället ligga kring 50 000 människor årligen i Sverige. Borrelia finns i stora delar av Europa, USA och även delar av Asien och är alltså inte en svensk eller nordisk företeelse. I exempelvis central och östeuropa är borrelia mycket vanligare än i sverige.

Vilka är symtomen?

Det första tecknet på borreliainfektion är feber och lätta influensaliknande symptom. 50-75 % får även en rund ringformad hudinfektion, erythema migrans på stället där fästingen satt, eller någon annanstans på kroppen. Rodnaden från infektionen kan vara jämnt röd, oval eller oregelbunden i formen. Andra, mer ovanliga, typer av hudförändringar kan också förekomma såsom sår eller utslag med blåsor. Ungefär hälften av alla som smittas får samtidigt symptom i form av domningar, klåda, trötthet, feber, huvudvärk samt led- och muskelvärk.

Hur skyddar man sig?

Det finns ä så länge inget vaccin mot sjukdomen och det kommer att dröja många år innan ett fungerande vaccin finns tillgängligt för användning på människa. Stövlar och långärmade byxor och tröjor utgör ett visst skydd när man befinner sig i riskmiljöer. Mörkare kläder kan möjligen dra till sig färre fästingar, men med nackdelen att de då blir svårare att upptäcka. I händelse av att en fästing bitit sig fast i huden bör fästingen frysas ihjäl innan den plockas bort.

I en fallstudie som publicerats i Journal of Amarican Medical Association Dermatology rekommenderar författarna att fästingar skall frysas innan de plockas bort för att därigenom minska risken att borrelia överförs.

Riskområden i Sverige

Borrelia förekommer över hela landet förutom i de inre delarna av Norrland. Smittrisken är störst längs kusterna och framförallt i Syd- och Mellansverige. Fästingsäsongen pågår så länge temperaturen överstigen 4-5 grader.